Karusellen

ett vanligt ”rösta på oss brev”, tänkte jag och öppnade. När jag sprättat och fått brevet halvvägs ur kuvertet lade jag det i returpappershögen. Jag läste det inte i sin helhet, så här såg det ut: : Till en början blev jag förnärmad och tänkte att nu börjar jag rösta…

Överlev, det räcker med att överleva till nästa andetag. Ett andetag i taget. Tänk varken på vad som ska hända nästa vecka eller imorgon. Det räcker att se trettio minuter framåt, eller en timme. Andas, ät om det går, sov om det går.. Detta är senaste tidens, årens, levnadsregler. Jag…

…och ur kaoset talade en röst och sade: ”Le och var glad ty det kunde vara värre”. ”I h-e jag tänker le den här gången”, svarade jag.