BRF Tibble, Proline AB, Kålstalund Snickeri & Bygg HB m fl företag

På sätt och vis kan man säga att den här historien började för ungefär ett år sedan. Det var då vår gata i BRF Tibble i Kungsängen kallades till möte i ett av kvartershusen. Styrelsen hade köpt stambytetjänst av Proline AB och nu var det dags för oss att få information om hur detta skulle ske och hur det skulle komma att påverka oss boende. Nja, stambyte var det inte fråga om utan relining. Relining går i korthet ut på att en slang förs in i det gamla rörsystemet och med den slangen beläggs rören med ett ämne som, kan man säga, bildar nya rör inuti de gamla. Arbetet hade sedan länge börjat på andra gator och gårdar och nu var det alltså dags hos oss. På mötet sades att relining med denna metod gör att rören håller ytterligare femtio år. Så bra, sa jag, då behöver inte jag vara med om detta en gång till. Full av farhågor gick jag hem efter mötet och tänkte på att jag sett Proline ABs bilar och gubbar utanför några portingångar i upp till sex veckor.

Jag ska fortsätta berätta men nu måste jag berätta att när jag senast kom in på min arbetsplats hade SVT1 ett repotage om Nordstan i Göteborg. Jag såg sista minutrarna och blev helt fascinerad – av bakgrundsmusiken. Jag var tvungen att gå in på webben efteråt för att ta reda på vilka som spelade. Franska Trion var det. Jag öppnade Spotify och letade. Lyckligtvis finns deras julsånger där. Det var dessa sånger som spelades under programmet. Franska Trion, någon skrev att de är länken mellan Jan Johansson, jazzpianist, och M A Numinen, sångare. Jag tror att man antingen tycker om trion eller avskyr den. För övrigt brukar jag tänka att om jag vore sångare skulle jag inte ta mej an Adams Julsång (Oh Helga Natt) efter att ha hört Jussi Björling version. Jag måste dock säga att Matti Ollikainens version är bra :-).

Mer att lyssna på av Franska Trion finns på MySpace.

Lyssna, stäng och glöm ELLER lyssna, le och njut.

 

forts Q-park och lite till

I går ramlade nytt beslut från Q-park in med eposten. Citerar:

”Med anledning av din invändning vill vi härmed meddela följande:Vi finner ingen anledning att i sak betvivla vaktens uppgifter som är angivna på kontrollavgiften. Beskrivningen av överträdelsepunkten på vår hemsida är dock lite tvedtydig. Vi väljer därför att i detta enstaka fall avskriva kontrollavgiften i efterhand. I fortsättningen kommer vi att använda en annan överträdelsepunkt för denna typ av överträdelse.

Med vänlig hälsning
Q-Park AB”

Hmmm, men… nåja, dom skrev av avgiften iallafall.

Google+,  ett tredje forum att inte skriva något i?  Ska skärpa mej, skriva mer, skriva oftare. lovar årminstone att försöka…men kanske är det  så att jag vill inte synas? Så är det nog, men varför? Bra fråga! Jag har funderat. Är det av samma anledning som jag inte pratar så mycket i stora sällskap? Att jag drar mej lite undan och sitter lite vid sidan om? Att jag hellre lyssnar och iaktar? Jag ska fundera lite till och kommer jag på ett svar ska jag skvallra.

Dags att rösta igen.

Den här bilden på Henning i ett äppelträd har jag skickat upp till Svenska Spels Sommarfototävling. Ni kan väl klicka på länken nedan och rösta på bilden. Den här gången behövs inget godkännande från Facebook eller något annat/annan.
Här är länken: Rösta på Henning här

Tack på förhand för era röster ;-). Åsså kan ni väl skvallra för era kompisar å be dom åxå att rösta – på Henning.

Buckel- och Q-parkelände

Tonade bilrutor i ett mörk garage – bucklan i bakskärmen var ett faktum. Den var stor som 2-3 handflator och djup som en knuten näve.
”Femtusen kronor och skärmen blir som ny”, sa killen på verkstan och fortsatte. ”Vi monterar bort skärmen, åtgärdar bucklan och lackar, då försvinner även skrapet på vänstra sidan.”
Värt att tänka på, åtminstone till hösten. Inga extra utgifter, tack, före semestern.
Grannen sa: ”Det där är ju plast, det är ju bara att räta ut. Banka försiktigt från insidan så pluppar den ut.”
Sagt och gjort, efter lite möda så pluppade den ut, bucklan var borta, Två små inbuktningar återstod. Inget att fästa sej vid men irriterande ändå. Dino, vår allt i allo och som hade vägarna förbi, menade att om man försiktigt blåser på med värme kan dom försvinna. Vi gick ut och tittade, konstaterade att småbucklorna var borta. Hettan från solen räckte. Att ha en bakskärm gjord av plast är inte odelat dumt.

Den första juni ställde jag bilen på en av de här två platserna. Tio minuter stod jag där, kanske tolv men inte mer. Det räckte, kontrollavgiften på 400 kronor var ett faktum. Överträdelse 34. Q-parks definition av överträdelsepunkt 34, citat:

”Parkerad på p-plats för besökande
Parkeringen är avsedd för besökande vilket framgår av skyltningen. Med besökande avses ej boende i området. Enligt våra uppgifter är fordonet registrerad på adress i detta område. Överträdelsen har dokumenterats med fotografier.”

Skylten står i Jakobsberg, utanför mitt jobb, suck. Jag överklagade och fick efter tre veckor svar att rutorna är avsedda för kunder till en butik i närheten. Jag överklagade igen, dels eftersom jag inte bor i området och dels för att det inte framgår vems kunder skyltningen är avsedd för. Jag har inte fått svar än. Återtar inte Q-park kontrollavgiften funderar jag på att ta ärendet till tingsrätten. Vi får se.

FB vs GB

Facebook, ja, jag tittar in på Facebook ganska ofta.

I början använde jag FB bara för spelen. Det gör jag inte längre, spelar alltså. Jag har slutat med spel. Åtminstone för tillfället, det går åt tid till ingen nytta. Det händer att jag får något skickat till mej och då händer det åxå att jag skickar något tillbaks. Det sker mer och mer sällan. Jag har rensat bort några kontakter i vänlistan som funnits där enbart för att de varit grannar eller tillhört samma maffiagrupp som jag. Förmodligen kommer jag att rensa ytterligare så småningom.

Alls inte lika ofta som jag loggar in, kan jag kommentera ett inlägg. Det är inte ofta jag kommenterar men det händer. Vad som inte händer ofta däremot är att jag skriver egna inlägg. De kan under en eller ett par månader räknas på ena handens fingrar. För vem är intresserad, egentligen, av mina vardagsbestyr? Och jag lovar, det är mycket vardag i tillvaron.

En annan orsak till att jag inte skrivit/er speciellt mycket är att jag inte vill synas. Jag håller mej lite vid sidan om. Kan sticka in en kommentar då och då. Syns inte så mycket då.

Men egentligen vill jag skriva, skriva massor. Jag avundas de som är aktiva med sitt skrivande.

Det jag funderat på är vad jag ska välja, Gökboet eller Facebook. Båda, kanske någon säger men då säger jag att det funkar inte riktigt för mej. Det får bli antingen eller. Det jag tycker är bra med FB är tanken på korta meddelanden. Precis som tanken är tex med Twitter. Valet är dock, trotts allt, ganska självklart. Gökboet är vår egen domän. Carina har lagt ned dagar, veckor och månader på den. Om inte t.o.m år. I virrvarret kan jag skriva både kort och långt. Att lägga länken till inlägget på FB är enkelt och åxå ett sätt att använda båda forumen.

Så får det bli – skriver här -med länk till FB.

För 17 år sedan

”Ta vägen över militärområdet”, sa hon. ”Blir ni stoppade, säg att jag kommenderat och lovat”, fortsatte hon, vår präst som åxå var militärpräst på livgardet. Det skulle alltså bli en ordentlig genväg för oss att åka till fotografen. Det vanliga är kanske att fotograferas före vigselakten men jag skulle inte få se Carina i sin bröllopsklänning före vigseln. Det var iallafall tacksamt för tiden var knapp. Vigsel, fotograf och sen snabbt som ögat till Örnäs där alla bröllopsgäster samlats.

Svärfar Helge och svärmor Ewa hade kommit från Norge. Likaså Carinas syskon från Göteborg.

Varför vi inte kunde använda vår bil minns jag inte men svärfar ställde sin till förfogande. Och det är här kruxet skulle kunna komma. Bilen var norskregistrerad och vi skulle gena genom militärområde.

Jag lärde mej säga ”Är inte vi i Stavanger, då??” på norska…

Grattis, mitt hjärta och tack för de sjutton år som varit och nu ser vi fram mot ytterligare, förhoppningsvis, lugnare år än de som varit. Puss och kram, mitt hjärta, älskar dej 🙂

Jag mår inte riktigt bra.

Jag antar att det inte är någon som inte påverkas av katastroferna just nu.

Ofta tänker jag att jag ska vara tacksam. Vi har hem, mat och hälsa.

Igår kväll åt vi lördagsmiddag. File, grönsaker, pommes frittes och vin. Samtidigt är det i Japan, förutom den materiella katastrofen, mat och vätskebrist där. Så även om middagen var god, smakade den inte.

Under middagen sändes ett av de mest, i mitt tycke, värdelösa program i TV som överhuvudtaget sänds. Det började klockan åtta på kvällen. Glam och glamor.  Detta medan människorna i Libyen slåss för sin frihet.

Riktigt bra mår jag inte.

 

Nytt försök

Jag ska försöka komma över den skyhöga tröskel jag har framför mej och som hindrar mej från att börja skriva här i Centrifugen igen.  Löjligt är det mentala hinder jag sätter upp för att, om inte göra mej hörd, iallafall synas. Hmm..

Ska sätta fart nu. Jag sov ganska länge så ska det bli något gjort här hemma är det hög tid att sätta fart. Innan kvällen ska köket vara nytapetserat. Sista förberedelserna gjorde vi i går kväll. Nu är det tålamod som gäller och att förstå att ”bara för att det går fort blir det inte bra”. Det har varit något slags motto jag alltid haft. Bara det går fort blir det bra, eller, klart så fort som möjligt. Tålamod, tålamod..

 

Ett försök

En av Sveriges etablerade författare sa en gång att om man dricker två, tror jag det var, centiliter sprit går det lättare att skriva. Kanske skulle jag prova? Mja, vid ett annat tillfälle kanske.

Måste ta mej till glasögonmakaren. Ett par månader har jag gått med tejpad skalm. Nu är tejpen borta så sedan tre dagar har jag använt glasögonen med en skalm. Med tanke på att jag får slanta 7-8000 kronor för ett par nya så får jag tejpa en gång till :-)).

Värre är då influensan som slagit sina klor i mej. Två veckor med riktigt ont i kroppen, huvudvärk, snuva och hosta. Läkaren sa svininfluensa men tog inga prover. Den tredje med fortsatt  huvudvärk men i övrigt lindrigare symtom.

Sen har vi hundra miljoner grejer som ska till loppis eller ut på blocket. Fattar inte varför det är så svårt att få saker gjorda.

PS
Jag går inte runt och är arg hela tiden nu. Det har lugnat sej lite.