Ibland.

Understundom tager jag mej inte en genever utan känner jag mej nöjd. Understundom känner jag en inre styrka som jag inte känt tidigare. Den kommer över mej rätt som det är och jag försöker ta den till vara och bygga vidare på den. Inget är gratis så jag kan inte luta mej bakåt och tro att känslan förblir permanent. Det är inte att tro den finns kvar utan att jag får jobba för den.

Molnen lättar.

Det är inte bara på himlen som molnen lättar. Jag inser nu hur bekymrad jag varit för skruvarna. Tre stycken. Titta på bilden. Det ljusgula är tandben, det rosa/lila är tandkött, fixtur är skruv, distans är något som skruvas på senare och på den skall nya tanden sitta. Skruven är inte liten. I mitt fall borrades och skruvades det in tre stycken efter det att tandköttet skrapats loss från tandbenet. Fy f—n! Men nu är det gjort och såsmåningom försvinner svullnader och värk.

http://gokboet.nu/KA/foton/impdet-thumb.jpg

Bilden är lånad från Tandläkargruppens hemsida. Tack för lånet!